Kan vi gräva själva?

Nu är det så att vi har tänkt oss att installera markvärme, och vi har upptäckt att det inte är helt billigt. En hel del av kostnaderna kommer vi väl inte undan, som kostnaden för markvärmepump, slang, frysvätska och så vidare. Bara det kommer ju att gå på en hel massa pengar. Men vi har börjat fundera på om vi inte kan spara in en del pengar på att gräva själva. Vi är helt beredda på att det kanske kommer att ta längre tid, men id är någonting som man har gott om under semestern. Så på det viset är det ingenting som oroar oss över huvud taget.

I stället är det frågan om hur pass svårt det är att gräva själv som vi undrar lite över. På nätet finns det många som säger att det inte alls är speciellt svårt att lära sig att sköta en grävmaskin för att utföra sina grävarbeten själv, även om det inte blir lika snabbt och snyggt som när ”proffsen” gör det. Det vi undrar då är om det finns någon som kan upplysa om om det verkligen är på det viset, eller om det är lite väl optimistiskt. Tomten vi har är ny, rätt så jämn och fin utan träd eller några större stenar, så den borde ju vara rätt så lättarbetad med en grävmaskin.

Sedan är det också frågan om hur pass stor grävmaskin vi kommer att behöva. Vi har läst i en del forum att många underskattar hur pass stor grävmaskin som kommer att behövas, och väljer en allt för klen modell, vilket gör att det tar många gånger längre tid att gräva klart. Även om hyran per dag är billigare så slutar det hela med att det ändå blir dyrare i slutändan.
Det är många frågor som vi söker svar på när det gäller det här med att försöka gräva själva. Kanske lika bra att anlita ett grävföretag ändå?

Lyckan att få arbeta med det man älskar

Jag trivs väldigt bra på mitt jobb, men det är kanske inte så konstigt med tanke på att jag älskar musik och att jag arbetar i en musikaffär. Många har frågat mig om jag inte skulle vilja bli artist, med tanke på att jag älskar musik och både skriver låtar och sjunger och spelar en del själv, men det är faktiskt aldrig något som har lockat mig.

För mig räcker det att jag har musiken för mig själv. Visst tycker jag att det är roligt att till exempel spela in det jag själv skriver, sjunger och spelar, men det är främst för att jag själv ska kunna lyssna på det. Jag delar ganska sällan med mig av mitt eget material. Faktum är att jag är ganska blyg, och det är kanske just därför som jag inte har någon önskan eller längtan efter att stå på en scen.

I affären där jag jobbar säljer vi sådant som har med musik att göra. Det är både musik i form av till exempel CD- och LP-skivor (vi har både nytt och gammalt) och olika instrument, noter, plektrum, strängar och en massa mer. Vi reparerar och servar även gitarrer och elpianon. Det är oftast ett ganska lugnt arbete men ibland har vi också mycket att stå i.

På en helt vanlig dag börjar man oftast med att damma av lite och köra över golvet en sväng för att det ska vara fint och trevligt när affären öppnar och kunderna kommer. När vi öppnar slår man sig ner vid disken eller vandrar omkring i lokalen och antingen gör nytta på något sätt eller bara tar det piano (ordvits!). Sedan ägnar man dagen åt att hjälpa kunder att prova ut instrument, hitta ny eller gammal musik, rekommendera strängar, leta efter noter och andra spännande saker!

Blind Guardian har många guldkorn

Blind Guardian är ett band som jag inte direkt lyssnar på så värst ofta, men i perioder kan jag verkligen uppskatta deras musik, och det finns många guldkorn att hämta. De är ett tyskt power-/speed metal-band och de de gav ut sin första demo 1985.

Blind Guardians andra album ”Follow the blind” som släpptes 1989 blev det stora genombrottet. Låten Valhalla blev den mest kända, och sedan dess har det bara gått uppåt för bandet. Genom åren har bandet, precis som många andra, sett olika ut vad gäller medlemmar, men idag består Blind Guardian av Hansi Kürsch (sång), André Olbrich (gitarr), Marcus Siepen (gitarr) och Frederik Ehmke (trummor samt en del andra instrument som exempelvis flöjt och säckpipa).

En del av bandets låtar, bland annat hela skivan ”Nightfall in Middle-Earth” från 1998, är inspirerade av J.R.R. Tolkiens verk. Jag gillar många av låtarna från den skivan, och jag är också ett stort Lord of the Rings-fan så det är lite extra roligt att låtarna har den känslan tycker jag. Jag gillar bland annat ”Nightfall”, ”Mirror mirror” och ”Thorn” lite extra mycket. En annan låt jag tycker mycket om är ”Lost in the twilight hall” från skivan ”Tales from twilight world” från 1990.

Den här typen av musik är ganska speciell, och det krävs också speciella tillfällen att lyssna på den. Även om jag inte lyssnar så ofta så är det alltid som en kär gammal vän när man river igång låtarna. De finns alltid där i bakgrunden och väntar på att rätt tillfälle för att umgås igen ska dyka upp. Nu känns det som att jag blev väldigt sentimental eller poetisk eller något, men typ så är det i alla fall!

Serva din Mercedes i Partille

Mechanum är en av de största bilverkstäderna i Göteborg, med flera olika anläggningar. Man finns även numera i Malmö, och är auktoriserad bilverkstad för en stor mängd olika bilmärken. Den första Mechanum-verkstaden slog upp sina portar 2008 i Partille, och även om man inte är den största av Mechanums verkstäder, så kan ingenting ta ifrån dem att man var först. Mechanum vilar heller inte på sina lagrar, vilket inte minst expansionen till Malmö visar på, utan man försöker hela tiden bli bättre och bättre. Den senaste förbättringen gäller ursprungsverkstaden i Partille, som numera kan skryta med att man är auktoriserad märkesverkstad för ytterligare ett bilmärke: Mercedes-Benz.

Mercedes-Benz är ju ett klassiskt bilmärke när det kommer till lite finare bilar (även om det inte är det enda man säljer), och det känns faktiskt lite konstigt att det dröjt så länge innan Mechanums bilverkstad i Partille blivit auktoriserade Mercedes-Benz verkstad. Men nu kan i alla fall den som har en Mercedes-Benz i Partille med omnejd lätt hitta en verkstad som kan sörja för alla deras behov. Oavsett om det rör sig om reparationer eller ”bara” underhåll. Med tanke på hur pass bra och prisvärda Mechanums erbjudanden är är detta ett välkommet tillägg till Partilles bilverkstäder.

Att Mechanum i Partille blivit auktoriserad Mercedes-Benz verkstad är viktigare än många kanske anar. Det är nämligen så att man alltid, om det är möjligt, ska anlita en bilverkstad som är auktoriserad för ens bilmärke. Detta inte bara för att försäkra sig om att mekanikerna vet vad de gör, och att man får originalreservdelar. Det är också viktigt för serviceboken. Om denna visar på att bilen uteslutande servats och reparerats av auktoriserade verkstäder innebär det att andrahandsvärdet blir betydligt högre. Det har alltså nu blivit ännu enklare för Mercedes-Benz-ägare i Partille att sköta om sin bil på bästa sätt!

Måste musik framföras av skönsångare?

Måste man ha en bra sångröst för att bli framgångsrik? Jag tror att vi alla kan vara överens om att svaret på den frågan är nej. Det finns massor av exempel på artister som inte alls kan sjunga men som ändå har blivit stora stjärnor, och för mig kan de delas in i två olika kategorier. Dessa kategorier är ”de som är sig själva” och ”de som fejkar”.

I kategorin ”de som fejkar” hittar man till exempel många kvinnliga (fråga mig inte varför) artister som blir kända mer på grund av sig själva än på grund av sin musik. De har massor av människor runt sig som skriver deras låtar, bestämmer vad de ska ha på sig och använder en rad knep för att få dem att låta bra när de spelar in – för det som är poängen med ”de som fejkar” är just att de inte kan sjunga live. De låter helt enkelt förskräckligt när de inte har alla sina hjälpmedel med sig, och detta gör att de oftast mer eller mindre enbart kör playback eller i värsta fall sjunger dåligt live men fortfarande lever vidare på den seriefigursmänniska som staben av experter så framgångsrikt har skapat just för att man tycker mer om själva personen (som egentligen inte existerar, i alla fall inte i den formen) än om musiken.

I kategorin ”de som är sig själva” hittar man tvärtom de som inte förvränger sig själva. Hit räknas till exempel Håkan Hellström och Broder Daniel för att ta två exempel. Håkan och Broder Daniels Henrik Berggren har definitivt inte två av landets bästa sångröster – tvärtom sjunger de faktiskt ofta till och med falskt, men det som gör dessa artister så bra är att de inte bryr sig om själva varumärket så mycket, utan brinner för det som är det viktiga: musiken. När en låt är en perfekt kombination av vacker musik och text som berör så spelar det ingen roll om artisten inte är en skönsångare så länge denne kan förmedla låten på det sätt som träffar hjärtat rätt. Det charmiga ligger helt enkelt i att allt inte är perfekt.

The Cure – en av mina absoluta favoriter

Jag känner att jag måste börja den här bloggen med ett band som länge har varit en stor favorit för mig, och det bandet är The Cure. The Cure bildades 1976 i England och kallade sig från början för Easy Cure. Genom åren har medlemmar i bandet kommit och gått, men frontfiguren, sångaren, gitarristen och låtskrivaren Robert Smith har varit en ständig medlem från starten.

The Cure hade sin storhetstid under 80-talet, och några av de mest kända singlarna är ”Just like heaven”, ”Lovesong” och ”Friday I’m in love”. Bandet är aktivt än idag, och förutom Robert Smith så är det Simon Gallup (bas), Roger O’Donnell (keyboard), Jason Cooper (trummor) och Reeves Gabrels (gitarr) som bandet består av nu.

Jag har som sagt tyckt om The Cure länge, och även om jag skulle kalla många av deras låtar för mina favoriter så är det ändå ”Just like heaven” som jag skulle utnämna till min absoluta favorit om jag skulle bli tvungen att välja. Den har en väldigt vacker text. För mig är musik inte bara tonerna man hör, utan jag tycker att låttexterna är precis lika viktiga som melodin – ibland till och med viktigare.

Det är i texten som sången skapas och det är där artisten eller bandet kan uttrycka sig. Själva melodin är egentligen bara ett vackert sätt att komplettera dikten. The Cure är verkligen ett band som har otroligt starka texter som man blir väldigt berörd av, och Robert Smith lyckas alltid förmedla texterna på ett sådant sätt att de går rakt in i hjärtat. Om ni inte har lyssnat på The Cure är det hög tid att göra det nu!

Välkommen till bloggen!

Då kör vi väl igång då! Välkommen till min nya blogg. Jag som skriver här heter Mattias och jag älskar musik. Den här bloggen kommer att handla mycket om musik men också lite om min vardag och annat som jag tycker är värt att skriva om. Den som vill läsa lite mer om bloggen och om mig kan klicka sig in på fliken Om Mattias & bloggen, men kortfattat kan jag väl beskriva mig själv som en musikälskande kille som arbetar i en musikaffär och som lyssnar på det mesta utom country och opera.

Jag har inte riktigt funderat på hur jag ska lägga upp innehållet i den här bloggen, men jag tror att jag tar det som det kommer. Jag kommer förmodligen att skriva en hel del om de artister och band jag gillar mest men också om nya upptäckter, och detta kommer att blandas med mitt jobb och min vardag. Det blir antagligen en mix av fakta, åsikter, inspiration, nostalgi och en massa annat. Jag hoppas att jag kommer att kunna hålla bloggen levande och uppdatera den ofta, och jag tar mer än gärna emot kommentarer från er som (förhoppningsvis) läser det jag skriver.

Jag har aldrig haft en blogg förut så det här är egentligen helt nytt för mig. Jag skriver inte så mycket i vanliga fall heller, förutom när jag skriver låttexter eller sms… Men jag hoppas som sagt att det här blir ett lyckat projekt och att jag i alla fall får en eller två läsare. Det var väl allt jag hade att säga för den här gången!